-' man vet inte vad man har för än de är borta.

den bästa tiden som va i år, det va sommaren. kanske någon vecka innan skolavslutningen.
allting kändes perfekt då om man jämför med nu förtiden. har så sjukt bra minnen ifrån
9:an, skolan i fränsta i huvudtaget. nog för att de va mycket som inte va bra men det va grymt
mycket som va grymt bra också. vi stod varandra så nära endå i 9an, ialla fall dom flesta.
nu är vi alldeles utspridda lite här och dör och syns bara någon gång ibland eller typ aldrig.
början på sommarlovet va också grymt, tills jag förlorade den som va viktigas för mig.
mitt eget fel ska inte klandra dig för de eller någon annan. sen kom det in någon annan i bilden.
jag lärde känna dig, du vart min bästavän. tillbringade en heldel av mitt lov med dig, kanske för
mycket så de va därför vi gled isär tillslut. nu är vi vänner och de är bäst så, de märker vi är bättre.
alla bara glider isär, de är fan hemskt men det är väl så det är menat. vi kanske kommer varnadra
närmre senare med tiden igen, om det är så det ska vara.
Nu är det som det är. jag träffar aldrig min farmor typ, jag har aldrig tid nästan.
Jag träffar aldrig min farfar, önskade han va dö. Jag träffar aldrig min såkallade "syster", bryr mig
inte så mkt eftersom hon aldrig riktigt gjort de. Träffar min älskade syster allt för sällan, saknar henne
grymt jävla mycket. Jag träffar allt för sällan många av mina vänner.
Jag läger ner för mycket energi på folk som inte vill ha nå med mig att göra, än på dom som
faktiskt verkar vela ha kontakt och bryr sig.
och en sista sak, fuck boys.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0